Lär dig styra dina drömmar – klardröm

Är det möjligt att styra sina drömmar? Och vad innebär det egentligen att drömma? MissVEGO försöker här guida dig in i drömmarnas värld. God natt, sov gott och dröm sött!

av monika agorelius

De allra flesta av oss har vaknat på morgonen och kommit ihåg roliga, knasiga eller skrämmande drömmar som vi var med om medan vi sov. Oftast minns vi bara det vi drömde om precis innan vi vaknade, men våra hjärnor går på högvarv hela natten.

Kanske har du i drömmen förstått att du faktiskt drömmer och märkt att du kan hjälpa ditt undermedvetna att styra det som händer i drömmen? Det kallas att klardrömma.

Klardrömmande, som på engelska heter lucid dreaming, är ett medvetandetillstånd som ligger mycket nära drömmen, men där personen som drömmer är helt eller delvis medveten om att de drömmer. Denna klarhet inträder när man i drömmen förstår att detta inte tillhör den vanliga fysiska verkligheten, utan istället är något som mer påminner om det som upplevs under en hallucination.

Förmågan till att klardrömma är vanligast hos små barn och försvinner ofta med åldern. Men många vuxna kan också klardrömma och även lära sig att styra sina drömmar. För den som inte upplevt klardrömmar finns det olika tekniker att ta till för att minnas, och påverka, de nattliga äventyr som vår hjärna tar oss med på.

Pontus Wasling är hjärnforskare och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Hans forskning handlar om sömnens funktion, neurologiska sjukdomar och minnets allra minsta beståndsdelar. I sitt yrke träffar han patienter med sjukdomar som på olika sätt påverkar hjärnan.

Pontus har alltid varit intresserad av hur vårt minne påverkar de stora frågorna i livet och hans första populärvetenskapliga bok, Minnet, fram och tillbaka, handlade om just detta.

Hans senaste bok bär titeln Knaster: Medvetandets gåta och illusionen av ett jag. Här bjuds vi på fascinerande läsning där Pontus tar oss med på en upptäcktsfärd i jakten på vårt jag och ställer många frågor kring den blöta klumpen som är vår hjärna. Han menar att hjärnan åstadkommer ett av de största mysterierna i universum: vårt medvetande och vår uppfattning om oss själva som varelser med personlighet, känslor och uppfattningsförmåga.

MissVEGO tog ett snack med Pontus Wasling via Zoom för att lära oss lite mer om drömmar i allmänhet och klardrömmar i synnerhet.

Du jobbar med hjärnan i fokus. Var kommer det här med drömmar in och vad skillnaden mellan dröm och verklighet?
– Vi sover ungefär en tredjedel av dygnet av vårt liv. Alla människor sover, alla djur sover, i olika grader. Dels vet man ju att om man sover dåligt, eller för lite eller inte alls så mår man inte bra av det. Vi människor får en massa olika sjukdomar om vi sover för lite. Men det är ju inte bara för att förebygga sjukdomar som vi sover utan det finns många andra funktioner också.

Är det ganska nytt att tänka att sömn har många funktioner?
– Det är ett relativt nytt forskningsområde. Det har funnits väldigt många tankar genom historien om vad sömn är till för och inte minst vad drömmar är till för. Man har nu förstått att sömnen har betydelse. Vad djupsömnen har för funktion har man förstått ganska länge, att den är till för bland annat inlärning, att vi liksom befäster saker vi lärt oss under dagen.

När på natten drömmer man mest?
– Det gör vi under så kallad REM-sömn. REM-sömn upptäckte man på 1950-talet och man förstod då att vi går in i REM-sömn ungefär var 90:e minut under sömnen. När man sover kommer man in i djupsömn och sedan kommer man upp igen och går in i REM-sömn. Det är mest djupsömn i början av natten och mest REM-sömn på morgonen. REM-sömnen är märklig, för där ser hjärnvågorna ungefär likadana ut som när vi är vakna. Och ganska tidigt förstod man att man drömmer under REM-sömnen.

Vad är skillnaden mellan vanliga drömmar och klardrömmar?
– Klardrömmar utmärks av att man förstår i drömmen att det här en dröm. Ungefär hälften av befolkningen har varit med om det någon gång.

Det är häftigt när man fattar att man drömmer och gärna till fortsätta drömmen även om man vaknat emellan, om man drömt något roligt eller intressant eller har ett problem i drömmen som man vill lösa.
– Ja, och nästa steg är då att man kan lära sig att styra drömmarna.

Om vi kan styra våra drömmar, innebär det att vi parallellt kan ’styra upp’ vårt medvetande och rationella tänkande även i vaket tillstånd? Jag är personligen nyfiken på vad vetenskapen säger om det, för jag kan ibland känna att om jag tvingar mig själv att i drömmen reda ut saker – genom att till exempel i stället för att köra runt runt i en svårmanövrerad bil i drömmen, så tvingar jag mig själv i drömmen att målmedvetet köra vidare tills jag faktiskt når ändstationen. När jag sedan vaknar känns det som att jag fick något uträttat medan jag sov.
– Intressant! Det finns de som kan använda klardrömmar för att till exempel avsluta mardrömmar eller för nöje – att flyga eller att ha sex är ganska vanligt. Det finns också de som kan lösa kreativa problem. Jag har en patient med narkolepsi som målar. Hon har mycket klardrömmar och kan lösa problem i målningen under klardrömmar.

Drömtydning då. Det finns ju en uppsjö av drömlexikon i böcker och på nätet, inte minst från Sigmund Freud, som redan år 1900 menade att alla drömmar har en mening. Att vi drömmer i symboler. Men jag undrar; hur mycket kan man tro på symboler som någon annat skrivit, för mina drömmar måste väl ändå handla om mitt liv, med utgångspunkt från min kultur och mina erfarenheter och så vidare? Att de symboler jag ser bara har med mina drömmar att göra. Eller?
– Det är en väldigt vanlig föreställning om att det i princip alla kulturer finns symboliska budskap i drömmar, att det är gudavärlden som sänder oss budskap via drömmen. Tolkning förutsätter att man ser drömmar som symboliska budskap. Det har varit en vanlig tanke i historien. Då har man tänkt sig att det är budskap från gudomar eller från den hinsides världen. Kanske varsel om något förestående, inte sällan döden. Men drömmar är till 90 procent så ordinära att de kunde vara vanliga händelser under en dag. Då är frågan varför dessa händelser skulle vara symboliska.

Finns det några råd som kan hjälpa oss att drömma mer och/eller att skapa mer positiva drömmar? Hur gör man för att börja drömma klardrömmar?
– Alla drömmer ungefär lika mycket, men vi minns våra drömmar olika bra. Den som är ung, sover dåligt, är på dåligt humör före sänggåendet eller är med i en sömnstudie minns sina drömmar bättre. Mardrömmar kan öka om man mår psykiskt dåligt, är nedstämd, deprimerad eller har ångest. Detta kan minskas. Klardrömmar kan man träna på att få. Man kan medan man drömmer göra reality checks som att läsa en text/titta på en klocka, titta bort och titta igen. I en dröm har text och tid ofta ändrats och då förstår man att man drömmer. Man kan också till exempel peta på sina handflator och gör man det ofta i vaket tillstånd kan man börja göra det i drömmen också. I drömmen går fingrarna genom handflatan och då förstår man att man drömmer. Ett annat knep är att man kan sätta klockan på ringning på en tid tidigt på morgonen, vakna, intala sig själv att klardrömma när man somnar och sedan somna om. Då kan man klardrömma. Lite mer om detta finns att läsa i min bok Knaster.

Finns det något man bör akta sig för om man drömmer mycket klardrömmar? Finns det risk att man blandar ihop dröm och verklighet?
– Jag har inte hört så mycket om biverkningar förutom någon som fick mer sömnparalyser, vilket ofta upplevs som otäckt. Det brukar inte vara någon risk att blanda ihop verklighet och dröm. De som kommer ihåg sina drömmar tydligt kan däremot ha en del problem med att fråga sig själva ‘hände det på riktigt?’

Vad är skillnaden mellan att klardrömma och att dagdrömma eller fantisera?
– En klardröm är en helt vanlig dröm. Skillnaden är att man i drömmen plötsligt förstår att det bara är en dröm. I en dagdröm riktar man sina tankar inåt och skapar inre mentala kortfilmer i olika genrer. Den riktiga yttervärlden finns dock alltid kvar. Det finns de forskare som tror att drömmar och dagdrömmar uppstår på samma sätt. I en dröm är dock den yttre verkligheten avstängd.

Tror du att det finns mycket kvar att lära kring drömmar och dess betydelser för oss som individer och på mänskligheten i stort?
– Absolut. Det finns ingen som kan säga säkert varför vi drömmer. Det kan finnas en funktion som till exempel att lagra minnen, att göra associationer och vara kreativ eller att ‘öva’ på farliga eller sociala situationer i en virtuell verklighet. Eller också finns ingen funktion alls. Kanske är det samma funktion som dagdrömmar, vilket kan vara att just tänka på framtiden eller det som varit i dessa mentala kortfilmer – ‘Att släpa på det förgångna eller frukta framtiden’.

Din bok Knaster bjuder på oerhört intressant läsning. Otroligt mycket att ta in som ger många intressanta frågor och tankeställare. Vad arbetar du med just nu?
– Jag har en del forskningsprojekt, bland annat om klardrömmar.