Följ med oss på en resa, ja kanske inte direkt vår resa, utan snarare vattnets resa. Från där det vilar i sin källa långt inunder marken i det sagolika Bergslagen tills dess att det hamnar i flaskan. En flaska som pyser när vi öppnar den och fyller vår
mun med sprattel och smak.
av yvonne gull foto ronja willners
När MissVEGO checkar in på Loka Brunn så inleder vi vårt besök precis som de flesta som kommer hit – med ett bad. Vattensalongen är namnet på spaavdelningen här, den har under åren vuxit och här finns en mix av olika pooler och bastus så att väninnorna, kärleksparen och grupperna alla ska finna ro.
Kristallkronan glittrar ovan den stora poolen och hade det inte varit mörkt hade vi kunnat se Norra Loken som är en av de två sjöar som finns här i varsin del av Lokadalen. Den norra delen var där de mindre bemedlade höll till, och i den södra delen huserade de rika och kungliga. Vi lämnar den historien just nu och plumsar ner i en av utomhuskällorna. Några av husen är upplysta andra inte. Totalt finns här 54 byggnader många över 100 år gamla, från röda timmerstugor till pampiga jugendvillor och i centrum av det hela en sommarkyrka med vattenservering.
Middag i Stora Societetshuset
Vi byter om och tar oss via Parkvillan där vi är inkvarterade till det Stora Societetshuset för att avnjuta en middag. Smarrigt värre, vatten på karaff, trerätters, lite vin och blåbärsdryck från Saxhyttegubben härtill. Att checka in här är som att hamna mitt i historien, vi ska dock sova en natt innan vi dyker ner i källan till Loka-vattnets lockelse då och i dag.
Efter frukost möter vi upp Daniel Hagsten som arbetar som försäljningschef här och som älskar platsens historia, och Sarah Hjälm, kommunikatör på Spendrups som idag ska guida oss – från källan till flaskan.
Att dricka brunn
Redan på medeltiden var Loka Brunns källa en populär rastplats för de pilgrimer som passerade här på väg mot Trondheim. Men det kom att dröja till 1720 innan kurortsverksamheten startade. Överklassen hade sedan 1600-talet rest ut i Europa och checkat in på kurorter för att socialisera i vad man skulle kunna kalla en miljö med hälsa i fokus. Att dricka brunn var en central del häri och för att locka dessa kräsna besökare hem till Sverige etablerade man kurortsverksamhet runt om i landet med en källa i centrum. Loka Brunn var en av de kända hälsokällorna och år 1746 kom Linné på besök:
– Carl von Linné hade rest runt bland de kända kurorterna i Sverige och var inte särskilt imponerad. Han skrev ner de flesta, berättar Daniel.
Vattnet här var dock av ett annat slag än de surbrunnar han druckit. Ibland även med ett oljeskimmer på ytan som sa sig ha hälsosamma effekter. Om Loka skrev han:
”Loka källa äger varken smak, lukt eller hinna eller ockra och har alltså hel annor kraft …, gör alltså god effekt uti slag, gikt och värk, samt vad som helst förorsakas av skarphet i blodet.”
Det var ett godkännande som hette duga och Lokas attraktionskraft befästes, ett samhälle växte fram. Vi har kommit fram till kyrkan i vars anslutning vi finner Lokasalongen. Här rinner vattnet fram ur en funt av skiffer. Det är bara att ta ett glas och dricka. Vattnet är kallt och gott. På sin väg hit har det renats och filtrerats genom grusåsarna det passerat. Friskt helt enkelt, här går inte riktigt att identifiera någon smak som sticker ut. Vilket är extra bra om man nu beordras att dricka en större mängd vatten.
Vatten istället för öl
År 1761 kom så kung Adolf Fredrik hit tillsammans med drottning Lovisa Ulrika. Deras incheckning väckte uppmärksamhet då 300 hästar och över 200 personer dundrade in på området. För att kunna inkvartera dem alla fick man även slå upp tält. Kungen ordinerades nu att dricka 6–8 liter vatten om dagen samt att vila för att bota sin migrän.
– Kungen förkunnade att kuren fungerat, berättar Daniel.
Just den kopiösa vattenmängden är kanske inte något som skulle ordineras idag. Men blickar vi tillbaka i tiden så var just rent vatten en bristvara. I stället dracks det framför allt öl under denna tid. Så att skölja ur systemet kan ha varit tricket tänker jag.
Loka Brunn var nu en etablerad kurort och i detta koncept ingick att man hade en läkare anställd, man var dåtidens sjukvård. Enligt kurortsstadgarna hade alla rätt att få hjälp från denne läkare oavsett samhällsklass, från uslingarna till kungligheterna. Dock vill man hålla isär patienterna, och området delades in i södra och norra. Uslingarna höll till i norra delen intill Norra Loken och de mer bemedlade huserade i den södra delen där societetslivet levdes i de fina salongerna intill sjön Södra Loken. Brunnen var dock densamma och därför skulle den drickas under olika tid, först kom de fattiga sedan ungefär vid lunch kom de rika. Och i den historien döljer sig även uttrycket ”fint folk kommer sent”.
Kungen bygger hus
Adolf Fredriks son Gustav III kom att trivas så bra här att han lät bygga ett eget hus – Kungsbyggnaden, och alldeles intill anlade han även en köksträdgård som alltjämt är i bruk. Och än idag händer det att Loka Brunn får kungligt besök. Innan vi tar oss vidare längs vattnets väg kikar vi in i museibyggnaden där föremål och utställd inredning skvallrar om hur livet här kunde te sig. Klasskillnaden är ju en sak, de elektriska maskinerna en annan. Idag känns det som tortyr förr handlade det om effektiv vård. Betydligt mer lättsam är historien om att familjer som hade ”svårgiftbara döttrar” enkelt kunde få sitt problem löst här.
Loka Brunn har gått från att blomstra till att snudd på förfalla, till att blomstra på nytt. Sedan 1993 hade Spendrups buteljerat Lokavattnet och vid årsskiftet 2006/2007 blev man nya ägare till ett Loka Brunn i dåligt skick. Daniel som är uppvuxen i området minns:
– När jag var barn gick lastbilarna i skytteltrafik härifrån och till fabriken. Dygnet runt ibland.
Vattnets hållbara resa
Men under senare år har saker förändrats och idag tar sig vattnet från de tre Lokakällorna till fabriken på ett helt annat vis. Fågelvägen är det cirka 15 kilometer till Spendrups fabrik i Hällefors vi tar dock bilvägen som är lite längre. Vattnet å sin sida tar sig idag hit den kortare vägen. Sedan november 2018 rinner det hit via pipelines som ligger under mark – vattnets resa går genom våtmarker och tjärnar samt 9 kilometer genom sjön Torrvarpen. Vi parkerar och anmäler vårt besök till Tomas Tropp som är produktionsansvarig här i vattenfabriken.
– Tidigare hade vi omkring 2 000 lastbilstransporter hit per år. Idag får vi vattnet härigenom säger han och pekar på några rör som går rätt in i huset.
Vattenledningarna kommer in i vad som är hjärtat av hela verksamheten. Tre rör, kranar och mätare. Här bestämmer man utifrån vilket behov som finns just i stunden hur flödet ska dimensioneras. De tre källorna har olika uttagsrätter och för att produktionen ska flyta smidigt finns även tankar där vattnet samlas innan det pumpas ut i produktionen för att buteljeras i PET-flaskor. Det vatten som ska ner i burk eller glasflaska åker dock vidare härifrån till Grängesberg där den produktionen ligger. Totalt buteljeras omkring 60 miljoner liter Loka varje år, och högsäsongen är maj till augusti.
Från källa till flaska
Lokavattnet har tappats på flaska och sålt i butik i större skala sedan 1987. Själv minns jag den kolsyrade varianten där etiketten var blå – det var lyxigt att dricka bubbelvatten. Idag är logotypen stor, smaken framgår tydligt och texten på flaskan lyder ”Friskt vatten från Hälsokällan i Bergslagen”. Själv hade jag tänkt mig källvatten helt enkelt – men trots att vattnet kommer från Lokakällorna är det inte tappat i direkt anslutning till källan och får således inte kallas källvatten utan det blir kort och gott ett bordsvatten. Gott nog i sig.
I produktionen tillsätts kolsyra och smak – år 1987 var första gången ett smaksatt vatten släpptes – citron – det blev succé. Och sedan dess har uppfinningsrikedomen varit stor när det kommer till att lansera nya smaker. Ibland fullkomligt galna sådana såsom pepparkaka, rosa svampar och chokladboll. Tittar vi på de fyra populäraste Lokaversionerna hittar vi citron på första plats följt av naturell, päron och jordgubb granatäpple. Lite kul är det också att versionen Stilla som lanserades för lite mer än ett år sedan blivit en stor framgång. Innan vi ger oss in i fabriken hinner vi prata om PET-förpackningen:
– PET-flaskan är den mest miljövänliga förpackningen här sett ur ett transportperspektiv, förklarar Tomas.
Återvunnet material
I Sverige är vi även bra på att återvinna PET-flaskor, 85 procent av flaskorna samlas in i Returpacks system. Av dessa görs sedan flakes som i sin tur kan användas på nytt för att tillverka nya flaskor. För att resultatet ska bli bra talar man om att använda omkring 50 procent nytt och 50 procent återvunnet material. Ett av de större företagen på marknaden har nu lanserat flaskor av 100 procent återvunnet material vilket i sig kan tycka bra men samtidigt vet man idag inte hur detta påverkar materialet. Kring själva flaska händer just nu en hel del och här pågår bland annat försök med att göra flaskan tunnare för att på så vis spara material – samtidigt vill man att flaska ska vara stabil. Från och med 2024 kommer ett EU krav på att korken ska sitta fast på flaskan och på så vis även garanteras komma in i återvinningssystemet. Här pågår nu ett utvecklingsarbete för att komma fram till en bra lösning.
Automatiserad produktion
På med skyddsrock, skyddsskor och hårnät. Det har blivit dags att öppna dörrarna till fabriken, som sedan 2020 drivs helt fossilfritt. Här finns idag tre produktionslinjer med möjlighet till treskift, just nu är tempot dock något lugnare. Efter att ha sett var vattnet kommer in går vi över till att titta på hur själva flaskan blåses upp. Jag stoppar in ett par öronproppar. Från en liten minibutelj med kork och allt blåses den upp och tryck testas och ut kommer en 33 cl-flaska. Som åker upp längs en snitslad bana i väg till påfyllningen där vattnet – oftast kolsyrat och smaksatt fylls på. Det är en makalös maskin och det mesta sköts per automatik – personalen ställer in, fyller på och ser över att allt fungerar. De fyllda flaskorna får etikett – just nu är det Loka citron som tar sig fram längs linan. Dessa förpackas sedan i behändiga 12 -pack genom att en plast, denna gång gjort i 100 procents återvunnen plast, slås om flaskorna. Rustad med ett litet inbyggt handtag blir det så enkelt för kunden att plocka upp sin vattenförpackning i butiken. Dessa förpackningar samlas sedan ihop för att kunna lastas på pallar och görs sedan redo för att kunna skickas ut till butikerna. Här plockar nu du eller jag upp flaskorna med vattnet vars syfte är att stilla vår törst.
Ett hållbart fokus
Arbetet på Loka har fokus på hållbarhet och år 2020 utsågs man till Sveriges mest hållbara varumärke inom kategorin Dryck i Sustainable Brand Index 2020 B2C. Fyra hållbarhetsområden har identifierats:
Cirkulärt tänk
Här är fokus på att PET-flaskor och burkar ska pantas samtidigt som man arbetar för att använda mindre material och mer återvunnet material
Socialt ansvar
Här arbetar man sedan 2016 med initiativet Loka Heros tillsammans med Svenska Basketförbundet för att stötta olika projekt som gör skillnad och med hälsa och mångfald i fokus såsom exempelvis rullstolsbasketsligan i Sverige.
Omställning till fossilfritt
Inkluderar minskat behov av transporter genom pipelinen från källorna till att använda sig av förnybar energi i produktionsanläggningen till att de egna lastbilarna kör på förnybart bränsle.
Klimatavtryck
Klimatavtrycket för Loka 50 cl PET är 0,11 kg/liter enligt en beräkning baserad på koldioxidutsläpp från råvaror, förpackningar, produktionen och transporter. Största delen av utsläppen kommer från förpackningen följt av transporter. Produktion och råvaror står för en mycket liten del.
