Att bomullsodling är en klimatbov är ingen hemlighet och en fråga som ofta hamnar högt på dagordningen när det kommer till att göra klimatsmarta val. Två aspekter att ta hänsyn till. Ett: att köpa ’bra’ bomull – ekologisk och gärna även Fairtrade-märkt. Två: att se till att den bomull vi handlar får ett långt liv – antingen i vår egen garderob eller i den cirkulära loopen.
text: caroline li-palmgren
I matbutiken är det lätt att göra klimatsmarta val, då det vegetariska och närproducerade utbudet får allt större utrymme parallellt med märkningar som ekologiskt, KRAV, Fairtrade med flera. I klädbutiken är det svårare. Där är det lätt att förblindas och välja en snygg design till ett lågt pris. Textilbranschen är en av världens mest förorenade branscher och även en global miljöutmaning. Utmaningarna hittar vi både lokalt och globalt. Samtidigt som det dock finns företag som verkligen jobbar för att arbeta med mer hållbara material – så även de stora klädkedjorna.
– Vi är väldigt medvetna om vad vi stoppar i oss men kan samtidigt ha en väldigt smutsig garderob, säger Hanna de la Motte, affärs- och områdeschef på RISE för Materialomställning.
Hög miljöbelastning
Bomull är det vanligaste materialet i kläder, men till priset av en hög miljöbelastning. Bomullsodling kräver nämligen enormt mycket vatten och stora mängder bekämpningsmedel samt konstgödsel som sliter på både människor och miljö. I Sverige köper vi i snitt 13 kilo textilier per person och år – dessa har i sin tur en livstid på strax över två år.
Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet krävs det ungefär 1 800 liter vatten för att tillverka en enda t-shirt, vilket motsvarar ett klimatutsläpp på tre kilo koldioxid.
Men även de sociala konsekvenserna så som usla arbetsvillkor för de anställda samt förekomsten av barnarbete. Tittar vi på de kläder om hemtextilier som säljs i Sverige så produceras 80 procent av dessa utanför Sveriges och EU:s gränser enligt siffror från Naturvårdsverket.
En stor del av världens bomull kommer från USA som har en lång historia av bomullsexport. Men av de som arbetar på bomullsodlingarna är 90 procent från länder med utbredd fattigdom, och där bomullen är en viktig inkomstkälla. Här talar vi exempelvis om länder i västra Afrika där klimatet är bättre för denna typ av odling och där produktionskostnaderna är betydligt lägre.
Hållbar certifiering
Fairtrade är en internationell organisation som certifierar råvaror såsom exempelvis bomull, bananer, kaffe som odlas i länder med utbredd fattigdom. En certifiering innebär att organisationen ser över att varan är producerad med hänsyn till högt ställda sociala, ekonomiska och miljömässiga krav. För de anställda handlar det konkret om bättre arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International som certifierar bland annat bomullsproduktionen och säkerställer att odlarna får betalt.
– Minimipriset fungerar som ett skyddsnät för bomullsodlarna när världsmarknadspriset ligger så lågt att de riskerar att gå med förlust på sin egen produktion. Försäljningen genererar också en Fairtrade-premie som odlarna gemensamt beslutar hur de vill investera i lokalsamhället eller jordbruket, säger Hewan Temesghen, generalsekreterare på Fairtrade Sverige.
Stor efterfrågan
Många produkter har idag Fairtrade-märkning. På textilprodukter innebär det att enbart bomullen är certifierad enlig denna standard som säkerställer att bomullen är producerad med hänsyn till högt ställda sociala, ekonomiska och miljömässiga krav och som även följer ILO:s konventioner om mänskliga rättigheter på arbetsplatsen. Det finns en stor efterfrågan på Fairtradecertifierad bomull och flera företag tar ansvar och åtar sig att betala för goda arbetsförhållanden.
– Flera svenska och internationella företag som Dedicated, Bik Bok och Dressman har Fairtrade-certifierad bomull, säger Hewan Temesghen. 2016 lanserade Fairtrade specifika kriterier för just textilproduktion.
– De togs fram för att skapa möjligheter för klädföretagen att arbeta systematiskt för bättre arbetsförhållanden genom hela produktionskedjan, säger Hewan Temesghen.
Utmaningarna är många för att man ska lyckas producera hållbar textil i alla delar av värdekedjan. För att göra rätt, för att få en renare garderob med hållbara textilier är ledorden medvetenhet och långsiktighet.
– Vi behöver minska konsumtionen, göra medvetna val och köpa kläderna som ska hålla över generationer, säger Hanna de la Motte.
Ekologisk bomull
Odlas utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. En bra balans mellan olika växter och användning av naturlig gödsel förbättrar mullhalten i jorden och gör att mängder av nyttiga smådjur och insekter kan leva där. Genom att skapa en bra miljö för skadedjurens naturliga fiender minskar angreppen på växterna. Dock behövs det lika mycket bevattning som vid konventionell odling.
Källa: Naturskyddsföreningen
Våra nya kläder
Nyproduktionen sliter på både människor och miljö. Idag är det mindre än 1% av alla använda kläder som blir till nya plagg. Svenska företag ligger i framkant inom materialinnovation och återvinning av bland annat bomullstextil.
100% återvunnet material
H&M backade Renewcell samarbetar med klädföretag som Beyond Retro och Levi’s. Deras unika återvinningsteknik löser upp cellullosabaserat textilavfall till ett nytt biologiskt råmaterial, Circulose som är ett återvunnet material från 100% textilavfall.
Återvinning av textil i stor skala
Svenska skogsföretaget Södra är det enda företaget i världen som i stor skala kan återvinna fibrer med ursprung från blandmaterial,
det vill säga separera bomull och polyester som är den vanligaste blandningen på marknaden.
Världsunik textilsorteringsanläggning
På Sysavs anläggning Siptex i Malmö ligger världens första anläggning för automatisk textilsortering som sorterar efter fiber och färg.
