Med 1 560 meter från foten till toppen gör stigningen Ahkka till Sveriges mest prominenta berg. Omringat av kalfjäll reser sig massivet dramatiskt från Ahkkajaure. Trots sin förhållandevis korta anmarsch har du här en stor chans att få stå ensam på toppen.
text: anton levein foto: anton levein & emma svensson
Ahkka ligger i Stora Sjöfallets nationalpark, angränsande till Sarek. Ta bussen till Ritsem, där turen startar så har du från nationalparksgränsen 10 mil fjällvärld framför dig. Vägen tar dig längs med Ahkkajaures norra strand, där bergsmassiven tornar upp sig på både höger och vänster sida. Här korsar vägen Kungsleden och anslutningar till Sarek och Padjelantaleden, något som definitivt kan ge dig många anledningar att återvända.
Hårda vindar
När jag och min kompis Emma kom till Ahkka var våra förutsättningar inte de bästa. När vi blickade ut från den lilla renvaktarstugan såg vi hur det snöade horisontellt på grund av de hårda vindarna. Vi blev tvungna att vänta. Klockan 14 en eftermiddag i slutet av juni orkade vi inte vänta längre. Vi hade suttit och kollat ut på det ostadiga vädret en halv dag, och kanske, med lite optimism, hade det blivit en gnutta bättre bestämde vi oss för.
Vi skulle bestiga stortoppen från södra sidan berget. En lätt väg om man kommer söderifrån, en lång stenig backe. En tur upp på Ahhka görs oftast från Ritsem, där STF driver fjällstationen. För att ta dig hit tar du nattåget till Kiruna och sedan buss via Gällivare. Från Ritsem bokar du enkelt en båttur över den mäktiga sjön Ahkkajarure över till Änonjälme. Vid Änonhjälme finner du Ahkkastugan där du under säsong kan sova en natt innan du gör din bestigning.
– Det bästa med att ta sig upp på Ahhka är haket, där man kan behöva hasa sig över. Det är också spektakulärt att kunna se så långt in i både Norge och Sverige från toppen. Jag brukar säga att det är ett heligt fjäll, så man får inte svära när man är där, säger Anna Parfa som jobbar på Ahkka Båttaxi.
Vi gav oss ut i busvädret. Det blåste runt 15 sekundmeter och vi blev båda två kalla om fötterna efter ett par vad. Väl framme vid bergets fot började vi snabbt avverka höjdmeter allt eftersom underlaget förändrades, från mjuk mossa till stenblock och snöfält.
Ta båten
Den kortaste vägen upp på Ahkka är norrifrån. Genom att ta båten till Njirrammjåhkkås utlopp slipper du navigera kilometer av blöt snårskog. Du följer sedan jokken söderut mot berget på dess östra sida upp mot dalen. Nu har du bara bestigningen kvar, glöm inte bort att du ska upp för berget med högst stigning i Sverige.
Väl uppe i dalen viker du av sydost mot topp 1905. I dalen är det inte ovanligt att vandrare tältar för att kunna dela upp bestigningen på två dagar. Från Topp 1905 följer du bergsryggen som leder till toppen. Observera att det här inte finns några stigar, utan det är din egen orienteringsförmåga som tar dig upp till toppen. Räkna med att du kommer kliva genom en hel del snö, även om du är här på sommaren.
Mot toppen
Väl uppe på förtoppen hade vädret försämrats radikalt. Sikten var godtagbar, men starka vindar och ett intensivt snöfall skapade nog med dramatik. Klockan var 11 på kvällen när vi stod framför passagen som skulle ta oss över till Stortoppen.
För att nå Stortoppen från bergets näst högsta punkt passerar du en 30 meter lång, smal passage. På sidorna om passagen stupar berget nedåt, och du kan därför uppleva passagen som brant och exponerad. Passagen innehåller enklare inslag av klättring, men kräver ingen särskild utrustning, Grepp och steg är enkelt att hitta. Trots att passagen är enkel bör du ha respekt för terrängen, och tänka över en extra gång om du vill gå över.
Vi började sakta men säkert bli kalla, så vi slösade ingen tid. Vi klättrade över, tog en bild på toppen och passerade sedan över klätterpassagen igen, innan vi tog oss ner på nordsidan av Ahkka.
När vi väl tagit oss under molnbasen började temperaturen stiga, vinden avta och en fantastisk vy bredde ut sig. Midnattssolen stod lågt, och värmde oss med sina välkomnade strålar. Från dalen kunde vi se ut över Ahkkajaure och massiven norr om Ritsem. Utsikten jag fick från Ahkka är bland de vackraste jag sett.
Räkna med att din väg nerför Ahkka blir ännu finare än vägen upp, speciellt om du startat så pass tidigt att du får se kvällsolen på vägen ner. Dagen kommer bli lång, så njut lite extra när du känner solstrålarna mot din kind.
Ritsem – Ahkka
Vill du vara ensam herre på toppen då är en bestigning av Ahkka ett tips för dig, en bestigning som du dessutom kan dela upp på två dagar.
Tidsåtgång: 1-2 dagar
Svårighet: Avancerad
Karaktär: Kuperat fjäll, blockterräng, begränsat med stigar
Tänk på att…
- Fjällstugorna stänger i början av september. Bussen fortsätter gå till Ritsem till och med 25 september.
- Ahkka har sitt eget väder. Molnen kan lägga sig runt toppen medan resten av området har strålande sol.
- Det kan bli kallt i fjällen på hösten, ha god marginal om du planerar att ta dig dit då.
- Du kan även bestiga Borgtoppen, och en rad andra toppar i massivet om du vandrar runt massivets västra sida.
- Padjelantaleden börjar vid Änonhjälme, kanske något för framtiden?
- Bästa kartan hittar du hos Lantmäteriet via deras app: Min karta